Ett sista försök.

Nu gör jag ett sista tappert försök,
lyckas jag inte komma igång med något slags kontinuerligt skrivande lägger jag ner det här.
Nog för att jag kan skylla på att livet kommit emellan men hur länge fungerar den ursäkten?
Oavsett hur lång tid jag har kvar kommer depressionen antagligen alltid vara med mig.
Jag kan uppenbarligen inte besegra den så målet får bli att försöka överleva den.

Det går sådär.

Skrivandet likaså.

Jag saknar det dock.
Att uttrycka mig i skrift har alltid varit något jag gillat,
men när depressionen tar över helt och kreativiteten försvinner blir det tufft.
Allt jag får ur mig är deprimerande texter om hur överjävligt livet är.

De är förvisso äkta och ärliga,
men vanligt folk vill inte läsa sådant.
De vill se gulliga katter, god mat och den ljusa sidan av livet.
För var och en har nog med sitt eget mörker,
hur skulle de bli om de tog in andras mörker också?

Så här och nu sätter jag upp ett extremt grundläggande mål för att komma igång:
Minst ett inlägg om dagen den kommande veckan.
Det spelar ingen roll vad inläggen handlar om eller innehåller,
det viktiga är att de görs.

Wish me luck.

Både i livet och med skrivandet.
Båda behövs.

2 reaktioner till “Ett sista försök.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *