The one who got away. 

Mina sömnproblem börjar bli löjliga. Kan inte minnas när jag fick en hel natts sömn senast. Och inte minskas ångesten av sömnbristen. Blir som en ond spiral som inte vill ta slut.

Att somna, när hjärnan är såpass trött att den lyckats gräva fram allt dåligt man någonsin gjort och alla människor man någonsin sårat, är inte helt enkelt.

Sedan är variationen av teman för olika kvällar ganska fascinerande. Vissa kvällar handlar tankar och ångest om förlorade vänskaper, allt som hänt och ens egna tillkortakommanden. Ibland handlar det om besvikelsen över kyrkor som predikar förlåtelse istället dömer stenhårt och fryser ut.

Kvällens tema är ex-flickvänner. Har både gjort rätt och fel, sårats och sårat och The one who got away. 

Nej, att leva med ångest är inte någon barnlek. Det är ingenting jag önskar ens min fiende. Aldrig.