Nu lyfter vi från marken.

Så mycket bättre än något jag någonsin sett i Så mycket bättre.

Jag kan inte med ord beskriva hur avsnittet där Freddie Wadling hyllades berört mig. Jag har alltid vetat vem Freddie var, jag har uppskattat honom som person men aldrig riktigt grävt på djupet i hans musikaliska arkiv. Kanske för att punk och den musik han gjorde i hans tidiga karriär inte tilltalat mig. Jag gillade hans sista platta starkt. Där hans karaktäristiska röst i symbios med fantastiska texter skapade magi. Nu lyfter vi från marken är en personlig favorit.

freddie-wadling

I kvällens avsnitt fick jag höra tolkningar av låtar som jag aldrig någonsin hört tidigare, men som efter ikväll kommer att vara några av mina absoluta favoriter. Allas tolkningar var bra. Man märker i det här formatet hur musikalisk Freddie var, hur det alltid fanns en grundton i hans låtar som bärs av någon slags magi. I allas tolkningar kunde man höra Freddies röst i bakgrunden, och det lät självklart. Det säger något om Freddies storhet.

En låt stack ut extra mycket. Det var Tommys tolkning. Han berättade om varför han valt den och vilket hans egna budskap med låten var. Bara det var starkt. Sen kommer låten, texten, känslan. Det sköra. Jag skakade, jag fick gåshud, jag vill stortjuta. Jag visste inte var jag skulle göra av alla känslorna. Det här måste vara den starkaste tolkningen sen Magnus Uggla gjorde Olle Ljungströms Jag och min far. Den var bra, men Det sitter i dig var starkare för mig. Wow.

 

Här är även min favorit med Freddie, Nu lyfter vi från marken.